Funderar över snöbrist, stekt fisk, självprat och bloggande

Såg i VK idag att det är snöbrist i Tärna. Vilket tydligen är en katastrof för turistnäringen. Folk avbokar osv. Men vadå? Det är ju bara oktober? Ska det överhuvudtaget finnas snö att åka slalom på i oktober? Ja, inte vet jag tydligen.

I mitt trapphus luktar väldigt ofta stekt fisk. Måste vara någon här som tycker väldigt mycket om stekt fisk. Inget fel i det, men flera gånger i veckan? Jag tycker också om stekt fisk men börjar få en liten gnutta avsmak nu.

Har upptäckt när jag åker lokalbussen här i Umeå, och speciellt på morgnarna, att det är många som sitter och pratar för sig själv. Och nu menar jag inte det där mobilpratandet med lurar utan att folk sitter och ser drömmande ut och rör på munnarna. Ibland ser man att det är riktiga samtal som pågår, någon svarar och man t o m nickar ibland och ler. Fascinerande. Kanske jag också gör så?

Och så det här med bloggande. Har funderat på varför t ex jag gör det. Är det att man liksom inte ryms i bara sig själv så att man måste sprida sig utanför? Som t ex konstnärer eller författare, som ger ut sig själva. Eller är det en känsla av att man inte räcker till som man är? Man måste göra något eller ha något för att göra sig mer. Bra eller dålig självkänsla? Det är frågan. Hur som helst så är det kul och det kanske räcker som förklaring.