"Du kommer att överleva".
Så stod det i en bok jag läste igår.
Finns väldigt mycket rädsla och oro i mig, är så mycket som jag inte kan påverka som händer just nu.
Försöker men lyckas ganska dåligt med att slå mig till ro med just det faktumet:
hur mycket jag än oroar mig och tänker, så kan jag helt enkelt inte påverka skeendet.
Lika bra att ge upp. Det som sker det sker.
Jag har nog ändå, med S.en.
torsdag 14 augusti 2008
Oro
Upplagd av Ylva kl. 15:38
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det finns så mycket kvar att leva för Ylva även om det kanske inte känns så just nu.. Lev för att uppfylla Era drömmar och livsfantasier. Lev som du vet att A hade velat att du skulle leva.
Han vill se dig le igen. Kan inte tänka mig något annat!!
Tänker på och besöker dig här varje dag!
Varma Kramar
Angelica
Jo, jag försöker tänka så. Jag förstår ju också att det kommer en dag då jag kan le igen och jag vet att han vill se det.
Men han får ha lite tålamod med mig, de kommer att ta en del tid..
Varma kramar tillbaka!
Skicka en kommentar