The Dogtrick

Att man träffar andra trevliga hundägare när man är ute och rastar sin hund har jag konstaterat sedan tidigare.
Det händer lite nu och då, kanske ett par gånger i veckan, om man bara vill så.
När jag kom hem nu på morgonen var det dags igen.
En trevlig karl i 30-årsåldern med en liten svart och lurvig hund inledde ett samtal med mig, medan våra hundar snusade på varandras intima delar.
Han visade sig vara engelsman. Och vanligtvis är jag rätt så bevandrad i det engelska språket, ja jag tycker att jag kan det riktigt bra. Om jag får skryta lite så trodde amerikanerna när vi var i New York fler än en gång att jag var just "british".
Nåväl, den här tidiga onsdagmorgonen, efter 10 timmars nattarbete, trött och dan, då fanns det inte mycket engelska i mig.
Vad f-n heter hundras på engelska? Ja, det kanske är lite överkurs, men jag kunde inte få till en enda vettig meningsbyggnad under hela samtalet.
Till råga på allt lockade jag på hans HUND på engelska också. "Come here!".

Nu sova.