Ett smile i kulverten. Och så han, Juha...

Imorse när jag gav rapport var det väldigt trevligt och gemytligt på jobbet, och jag gick och tänkte på nånting roligt som blev sagt när jag gick genom kulverten till bussen.
Antagligen låg ett litet leende på mina läppar för flera gånger fick jag småleenden tillbaka och flera stycken sa hej till mig.
Inte dåligt, eller hur, en tråkig torsdagmorgon i kulverten på ett lasarett?
Jag och A satte upp vårt bidrag till Rådhusesplanadens julstämning på vår balkong igår, en lysande tomte, kan alltid vara nån som får sig ett leende och undrar vad det är för knäppisar som bor däruppe:)

Från det ena till det andra så ska den här människan släppas fri i juli. Han Juha. Det må väl vara att han faktiskt suttit 20 år i fängelse och straffats av samhället, till saken hör ju att den här människan har noll respekt för samhällets regler, eller de straff som tilldelats honom, och alla rymningar han gjort visar det tydligt.
Juha styrs av impulser, precis som i Åmsele, och när han handlar så tycks han ha rätt att handla som han gör. Vad det än handlar om. En tvättäkta psykopat, i mina amatörpsykolog ögon.
Jag tycker att dom gott kunde behålla honom inlåst. Så det så.