Usch

Ikväll hade jag planer. Jag skulle gå och träna och sen skulle jag äta mitt välförtjänta lördagsgodis och lite lightsnacks framför tv.n.
Nu är klockan kvart över 21 och jag har facit.
Jo, jag har ätit mitt lördagsgodis och även en hel del lightsnacks framför tv.n. Är bara träningen som fattas. Istället för att träna har jag sovit små snuttar mellan zappandet och vräkt mig i soffan.
Resultatet av denna kväll hittills är: dåligt samvete, magknip och en känsla av väldig rastlöshet.
Som en botgöring..och kanske även bot för detta ska jag nu gå en lång promenad med vovvarna..trots hälen och trots mörker och trist väder.


En timme senare:
Sådär, nu känns det bättre. Förutom i hälen då.
Jag hatar vinter. Så är det bara. Jag försöker låtsas att det är mysigt med vinter, tända ljus och allt det där. Men nää, det är just på gränsen att jag står ut till våren, varje år. Och det har inte blivit bättre med åren.
Det enda vintern är bra för är det där med kontrasterna. Jag menar, när man lyckats ta sig igenom den här mörka, kalla, trista jävliga tiden, då blir ju våren och sommaren och hösten desto underbarare.
Fast de vete gudarna, jag skulle nog klara mig utan den. Faktiskt.