New York 16/5 till 23/5-08

Det här är första morgonen på vår semestervecka i NY. Att säga att det kändes overkligt att vara där, mitt i det man bara sett i tv-serier och på film är inte att överdriva. Kommer lite blandade bilder här nedanför. Den kronologiska ordningen är inte total. Håll till godo.
Vår semester började dock redan här. Klockan nio på fredagmorgonen på Arlanda tog vi oss en öl.
Det här var ungefär vad vi såg av Central Park. Vi hade egentligen bara fint väder en dag, och det var den första. Inte hade man ro att gå och sätta sig där då.
Vimlade av sådana här souveniraffärer. Färdigslitna kepsar och Empire state building i plast.
Det här var det jag såg när jag tänt lampan i min säng på morgonen. Vi hade ett rum med våningssäng och jag låg ovanpå.
Här äter vi vår första "middag" i NY, orkade inte annat. Vi var enormt trötta när vi kom fram.
Här var vi och tog en drink en kväll. Härligt ställe, alla sjöng med i musiken, och bara att titta på bartendern var underhållning.
Jag på Times Square.
Times Square igen. Det var otroligt mycket folk, det var omöjligt att gå utan att stöta in i varandra hela tiden. Och när det händer säger amerikanerna "sorry", nästan varenda gång.
Backar bandet lite. Det här är från vår resa från Newark till hotellet första dagen. Vi gjorde som man antagligen inte ska göra. Vi blev uppraggade av en stor svart karl i kostym som körde svart taxi. Han körde oss till hotellet för ett fast pris i sin egen bil, där förresten bilbältena inte gick att använda. Regnet öste ner, det var värsta rusningstrafiken och det tog nästan två timmar att köra de två milen till hotellet.

Anders utanför vårt hotellrum. Mysko inredning där, men ganska prydligt. Otrevlig personal för det mesta och ibland fick man inga nya handdukar. Men det dög att bo i.
Utanför vårt hotell. Vi bodde Upper west side, två tvärgator från Broadway. Lugnt område, nära till tunnelbanan.
Pannkaks gör skäl för sitt namn. Till frukost: Tre stora feta pannkakor med lönnsirap och smör. Dom var helt otroligt goda. När man kom in på frukostställena fick man kaffe och ett glas isvatten när man knappt hunnit sätta sig. Kaffe fylldes på så fort det började ta slut i koppen. Tyvärr var kaffet odrickbart, otroligt svagt, fick ha i både mjölk och socker för att få i sig det.
I tunnelbanan. Vi åkte massor med tunnelbanan, som var ett utmärkt färdmedel. Väldigt enkelt uppbyggt nät och systematiskt. Rent och prydligt, inget klotter eller skräp, inte alls som man hade trott.
Är inte riktigt nöjd med min benföring på den här bilden, men får skylla på att jag nog var otroligt trött i benen. Vi hade förresten crocs på oss, med ortopediska inlägg i. Inte snyggt, men kan starkt rekommenderas. Jag hade stegräknare på mig och vi gick mellan 15000 och 25000 steg per dag.
Det här är från Ground Zero, alltså där tvillingtornen stod. Där var nu ett stort hål och en byggarbetsplats.

Nere från South Ferry. Frihetsgudinnan. A har zoomat in henne, och det här var det närmaste vi kom. För att komma närmare var det om att ställa sig i en 300 meter lång kö för att komma med på båten som gick dit. Vädret var halvdåligt, disigt och regn i luften så vi avstod.
Ja, jag vet. Den ÄR stor. Men allt är ju stort i USA..som dom säger.
Ja, och så var jag lite osmidig och tog en bild av A när han stod i kö på en affär. Själv stod jag bland Yves Saint Lauren blusarna. Observera kvinnan till höger som tittar på mig. Hon kom sen fram och sa att man inte fick ta bilder där, borde jag i och för sig förstått.
När vi kom till hotellrummet första gången så var persiennerna på fönstret fördragna. När jag ville öppna dom så sa A att han redan hade tittat ut och han tyckte jag skulle avstå, att det nog var bäst. Så här såg det ut från fönstren på hotellet. Rena skräckfilmen. Persiennen fick vara nere...
Man kunde inte missa vilka kvarter där det bodde mycket judar. Man såg massor med herrar med korkskruvspolisonger och svarta hattar samt kosherrestauranger. Och den här affären, JUDA-ICA?
Istället för att åka upp i Empire state building åkte vi upp i ett nästan lika högt hus, Rockefeller Center. 70 våningar upp. Där, till vänster om Central Park, i höjd med sjön, ungefär där bodde vi.
Visst är det maffigt?
Blåste mycket.
Times Square by night. Det var svårt att inte se väldigt turistig ut, ni vet *tittandes uppåt med gapande mun*
Det som inte framkommer här är vilket oväsen det är. Alla reklamskyltar har ljud, bilar tutar, det är ett larm utan dess like. Polissirener tjuter ideligen. Alla skyltar var neon, t o m tunnelbane skylten och polisstationens.
Att hitta en parkering i NY är inte lätt. Parkering på höjden. 120 spänn halvtimmen..som hittat.
Typisk diner, frukost och lunchställe. Det här var den bästa av dom.
A testade att raka sig på en barbershop, där man blir rakad med kniv.
Han verkar glad över resultatet. Och hur blev det? Ja, som en babyrumpa i ansiktet.
Här en bild från vårt hotell. Lobbyn, hit tog vi med oss bärbara datorn och lade in bilder och var på internet.
Från Green Wich Village. Där var vi vår sista kväll och skulle besöka en bluesklubb. Vackert område med småstadskänsla..på Manhattan.
Slam Allen uppträdde först. Såååå bra!! När jag kom tillbaka till vårt bord efter att ha varit på toa en sväng så satt A och pratade med honom. Sen när bluesbandet spelade som Allen också var med i så dedikerade han en av låtarna till A, "my good friend from Sweden" :)
Så här glad ser man ut när man är på bluesklubb med underbar musik, och dessutom har druckit några "punches", stora drinkar och någon öl. Vi var så jäkla trötta den här kvällen, vilket var synd, annars hade vi stannat hela natten. Morgonen efter skulle vi dessutom upp och packa.
På flygplatsen. 15 kilo packning dit, 60 kilo packning på vägen hem.. Vi var tvungna att köpa en väska till där, den stora svarta, samt en vagn som vi skjutsade Fredriks rockbandspel med.
Emilia och Fredrik verkar nöjda med de presenter de fått. Fast det här är klockan halvtre på kulturnatta så det kan lika gärna finnas andra orsaker till de saliga ansiktsuttrycken...

Nu har vi iaf varit hemma i två dagar. Och de kan jag säga, nu vet vi vad "jet lag" är. Fast vi är vana nattjobbare bägge två så har det varit otroligt svårt att ställa om dom sex timmars tidsskillnad det är.
Idag kom vi oss upp halvelva..med möda.
Det som händer här närmast är att imorgon är det bal. Astrid med flera ska rigga upp sig å det värsta.
På onsdag ska vi packa en släpvagn och åka till torpet. Ska bli härligt att få tända i vedspisen där.