Roat mig med att leta fram en bild från dagens datum i fjol.
Då var det midsommarafton den här kvällen..eller var det? Blev osäker nu.
Hur som helst så var vi vid stugan i Laisviken och det var svinkallt.
Som ni ser så fick man ha både täckjacka och mössa på sig.
Den här dagen i Umeå har väl varit lite bättre men inte särskilt.

Men ändå..vi flyttar inte härifrån fast vi säger att man borde.
Vi slåss med myggen och gläds åt de få fina dagar vi får varje sommar..innan långa jävla vintern kommer och nästan knäcker oss igen.

För mig är sommar surret av mygg och doften av myggmedel.
Det är att sitta i mamma och pappas utemöbler och ha myggen kring benen och spira under bordet.
Det är att ta på sig fleecejackan och hilkan och åka till stugan eller någon annanstans och tända en eld och grilla korv.
Det är att skyndsamt klä av sig och visa bara vita huden så fort det blir en varm och solig dag, och då må det vara fullt med knott..det finns ju djungelolja.
Det är att sitta på min balkong och njuta av den värme som solen ger de dagar den lyser.
Det är att längta efter att det ska åska, och när den gör det maniskt stå utomhus och leta blixtarna och räkna och hoppas den ska komma närmare.
Det är att vara uppe sent och ibland hela den långa ljusa sommarnatten.

För mig är sommar inte ständig sol och varma mörka kvällar.
Det är härligt att få längta och hoppas och önska. Och det gånger önskan slår in så blir man desto tacksammare då.