"Tänk om det här är så bra som det någonsin kommer att kunna bli?"

Ja, tänk?

Gick ut några ärenden i regnet och halkan. Tänkte, nu har jag snart överlevt den här vintern. Tänkte att man borde inte bo här. Åtminstone inte hela långa mörka jävla tiden.

På tisdag ska jag jobba igen, mina fötter har blivit bättre men inte helt bra, och jag vet egentligen inte hur det ska bli att gå flera kilometer och stå ca 8 timmar per natt på de hårda golven med de här fötterna.
Känns som att jag har fått min tid nu för att helas lite, medicin och tejpning..nu ska det liksom fungera, för något alternativ finns inte. Jag kan inte komma dit igen och grimaserande halta omkring på småtimmarna och vara oförmögen att sköta det som åligger mig.

A jobbar idag. Jag har städat hela lägenheten och vädrat. Astrid fyller år idag och kommer hit ikväll och firar lite med oss.