Nu är jag ensam här sedan två veckor, A och E har flyttat till Stockholm.
Först nu kan jag säga att jag börjar acceptera att det är så och tycker det är rätt så skönt ändå att få bo och vara själv igen.
Sedan är ju Sthlm inte längre bort än en timme med flyget. Bokade en resa nu i september och den kostar mig 850 kr tur och retur. Inte mycket alls.
I övrigt är det jobb som vanligt och det känns bara bra.
Hösten kom väldigt snabbt och just idag är det en strålande höstdag ute.
Katterna växer och frodas. Blir lika glad varje gång jag kommer hem från jobbet och dom alltid lite yrvakna välkomnar mig i hallen.
Bilden ovan är ifrån när vi var i Kont i början av augusti, de sista skälvande sommardagarna...fast det visste vi inte då.
torsdag 2 september 2010
Höst
Upplagd av Ylva kl. 07:52
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nice bild Syns som du är uppe i fjällen om man bortser från "grannklänninga" förståss. Jo man vänjer sig vid det mesta.
Själv håller jag på att vänja mig av med att säga: Jag måste. Utan istället säga Jag vill. Ska bla bli enklare att städa då men det vete f.n... Nu vill jag iaf ha ngt gott eller var det måste?? Svårt det där
Har svårt att tänka mig in att jag ska säga "jag VILL städa" :)
Och jag tror att man hellre ska tänka "det här behöver jag".
"Jag städar för att jag behöver det för att må bättre" kanske?
Kära vän, har du något att berätta? Nästan ett helt år har gått och hösten är snart här igen. Idag har jag rensat gyllengul lycka och fryst in så jag kan göra himmelska kantarellsåser och pajer någon dag :)
Kram
Ylva P i H
Skicka en kommentar